Järnframställning masugn


En masugn , (ibland även kallad hytta) är en schaktugn för framställning av smält råjärn (tackjärn) genom reduktion av järnmalm med kol, numera i form av koks. Tidigare användes främst träkol som bränsle. Reduktion av järnmalm till smält järn med kol är värmekrävande, och i blästermasugnar erhålls värmen för . Järn-_och_stålproduktion Кеш Схожі Перекласти цю сторінку De flesta järnmalmer är oxider, där järnet är förenat med syre.

För att avlägsna syret och reducera järnmalmen används ofta en masugn. Masugnen producerar råjärn – järn som innehåller över .

Malm, träkol och kalksten. Från hyttbacken körs träkol i kärror upp till masugnskransen. Därefter fylldes masugnen på med en blandning av malm, träkol och kalksten. Två träbälgar blåser in luft i den nedre delen av masugnen. En hytta är en benämning på en smältugn som är en masugn (se figur) med vattendriven bläster för framställning av järn , koppar eller silver ur bergmalm.

Tekniskt sett är en hytta för järnframställning en masugn som framställt tackjärn, dvs. I detta kapitel skall den malmbaserade ståltillverkningen beskrivas. Man brukar skilja på malmbaserad ståltillverkning från skrotbaserat ståltillverkning.

I den malm- baserade ståltillverkningen är den dominerande tillverkningsvägen att malm reduce- ras och smälts i masugnen. Samtidigt som järn – och ståltillverkning kan medföra viss miljöpåverkan, så blir ofta resultatet att stål skapar miljönytta när man ser till hela livscykeln för stålprodukten. Omkring hälften av stålindustrins totala energianvändning ( processkol och andra energislag) utgörs av kol som används som reduktionsmedel i masugnar.

The next video is starting. Den rostade järnmalmen smältes ned med mycket träkol och lite kalk i en masugn under hög temperatur. Man får då ett högt utbyte av järn. Nästan ingenting hamnar i avfallsprodukten ”slaggen” som . Under medeltiden infördes ny teknik inom järnframställningen.

Med masugnen kunde driften ske kontinuerligt. Ur Boken om Sveriges historia av Larsson m. Tackjärn kan bara gjutas eller utgöra utgångsmaterial för en färskningsprocess. I masugnen tappades flytande slagg och. Färskning innebär att man i en härd sänker kolhalten från 2 . Tilldehammarsmedjor somfanns och som nu utvecklades var bergslagets masugnar skyldigaatt leverera smidbart järn.

Kopplingen mellanjärnframställningen . Processen innebär att järnoxider reduceras med gas eller kol (koks) till smält järn. Produkterna från processen är råjärn och slagg,.

Den stora masugnen är den första anläggningen i en lång kedja av anläggningar för färdiga produkter av antingen järn eller stål. Järnmalmen kommer till masugnen som råvara som omvandlas till stångjärn. Inne i masugnen måste det vara hög . Idag kommer procent av utsläppen från stålindustrin från reduktionen av järnmalm till järn i masugnar.

Ett företag i Hofors har utvecklat en ny typ av ugn för järnframställning , där plasmageneratorer används. Metoden kan bli ett alternativ till masugnar ,. Framställning av koks Koks används främst i masugn för järnframställning. Koks framställs från kol genom upphettning, varvid en del gaser och vätskor drivs ut ur kolet. På det sättet får man fram en produkt som, jämfört med vanligt kol, är mer lämpad som reduktionsmedel vid järn – och annan metallframställning. Sedan dess har Långvinds bruk varit en renodlad jordbruksegendom med tyngdpunkt på skogsbruk.

Men bruksmiljön rymmer än i dag många minnen från järnbrukstiden. Ett av flera exempel på en järnstämpel från Långvinds bruk, sannolikt använd mest för . Två steg, Järn framställs från malm i två steg. Först blandas malm med träkol ( eller koks) i en masugn och hettas upp till hög temperatur för att få tackjärn.

Detta behandlas i ett andra steg för att minska kol- och slagginnehållet, och för att tillsätta legeringsämnen. Det finns många alternativa metoder som använts genom .